Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

ProblemomrÄdet för denna studie grundas i statistik som visar pÄ att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen pÄ ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien Àr att undersöka faktorer som pÄverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vÄrd och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanstÀllning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsomrÄde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige med anvÀndning av en enkÀt som bestod av 32 frÄgor.Det skulle bÄde finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram pÄ de skolor som deltog. Sextio elever frÄn respektive gymnasieinriktning skulle ingÄ i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 Är att delta frÄn tvÄ skolor. Resultatet baserades pÄ 118 besvarade enkÀter, 60 frÄn de yrkesinriktade- och 58 frÄn de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod pĂ„ yrkesförberedande gymnasieprogram?.

Denna uppsats behandlar frÄgan kring vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med att svenskÀmnet följer samma kursplan pÄ alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lÀrare undervisar pÄ olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskÀmnet pÄ de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkÀter samt lÀrarintervjuer. Min slutsats Àr att oavsett om gymnasiet ska behÄlla systemet dÀr alla program lÀser samma svenskÀmne, eller Àmnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjÀlpa lÀrare att fokusera pÄ innehÄllet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra Ànnu mer att Àmnets innehÄll bör anpassas efter studieinriktning.

Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar pÄ gymnasienivÄ. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivÄ pÄ nationella gymnasieprogram inom tvÄ kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att anvÀnda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvÀgar kvinnor och mÀn vÀljer, speciellt pÄ gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de tvÄ undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer Àn vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhÄllande Äterspeglar sig ocksÄ i de löneskillnader som Äterfinns för mÀn och kvinnor i arbetslivet.

De yttre och inre motivatorer i, sĂ„vĂ€l som lĂ„ng- och kortsiktiga planer och mĂ„l som pĂ„verkar oss att göra de val vi gör varierar frĂ„n person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn pĂ„ de faktorer som pĂ„verkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de sjĂ€lva sĂ„g som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 mĂ€n, i Ă„rskurserna 1, 2, och 3 studerande pĂ„ yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara pĂ„ en enkĂ€t med sĂ„vĂ€l kvantitativa som kvalitativa frĂ„gor. Skolvalen föreföll baserade pĂ„ liknande omstĂ€ndigheter för deltagarna, i första hand bekvĂ€mlighetsskĂ€l, men gymnasieprogrammen valdes i stor utstrĂ€ckning pĂ„ grund av intresse och/eller framtidsplaner. De mĂ„lbilder deltagarna satt upp varierade och hade i mĂ„nga fall Ă€ndrats under gymnasietiden vilket kan tyda pĂ„ att gymnasievalen gjorts i för tidig Ă„lder för vissa individer..

FÄ flickor gör ett otraditionellt val och vÀljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vad Àr det dÄ som fÄr dessa flickor att gÄ mot strömmen? Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. VÄrt syfte har brutits ned i fem frÄgestÀllningar rörande social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformation och framtiden. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med sju kvinnliga respondenter frÄn Ärskurs ett pÄ bygg-, el- och fordonsprogrammet.

Personal- och arbetslivsprogrammet a?r en akademisk utbildning som pa? senare tid hardiskuterats som en utbildning i gra?nslandet mellan akademi och yrkesliv. Utbildningen fa?r oftautsta? kritik i samha?llsdebatten da? de nyexaminerade akademikerna, trots flera?rig utbildningsaknar praktiska arbetsrelaterade fa?rdigheter och kunskaper. Programmet finns pa? ma?nga olikaorter i Sverige, men med olika utbildningsuppla?gg.

 Den hÀr studien vill synliggöra elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras situation pÄ yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever frÄn skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie Àr brist pÄ information frÄn lÀrare till elever om tillgÀngliga kompenserande hjÀlpmedel. I slutsatsen presenteras förslag pÄ utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbÀttra mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med mitt examensarbete har varit att skriva, arrangera och spela in musik till Tritons kommande debutskiva, Beneath Our Feet. Arbetet besta?r av tva? delar, en skriftlig del da?r jag redogo?r fo?r dels en sammanfattning av den fo?rberedande kursen 2012, som legat till grund och mo?jliggjort mitt arbete. Dels ocksa? huvudarbetet under 2013 da?r jag i egenskap av projektledare, producent och musiker genomfo?rt den studioinspelning som utgjort va?rt ma?l.Den andra, konstna?rliga och klingande delen av mitt arbete gestaltas av de 8 la?tinspelningarna jag tillsammans med Triton a?stadkommit i Studio 2 pa? KMH..

Min avsikt med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka motiv och vilken instÀllning som ligger bakom valet av gymnasieprogram i Ärskurs nio, mer specifikt omvÄrdnadsprogrammet. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ vilken information som har haft mest betydelse för eleverna vid valet samt undersöka vilka framtidsplaner eleverna har. De metoder jag har anvÀnt i min undersökning Àr kvalitativ och kvantitativ metod. Data samlades in frÄn elever i Ärskurs ett, i tre klasser frÄn olika skolor i södra Sverige. Resultatet har sedan sammanstÀllts och jÀmförts med tidigare teorier och undersökningar inom samma ÀmnesomrÄde.

Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i Ärskurs 9 har för sjÀlvskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras sjÀlvskattade kondition pÄverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar Àven upp betydelsen av fysisk aktivitet och instÀllning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter pÄ hÀlsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. DÄliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmÄr personen ifrÄga att avstÄ frÄn att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förvÀntar sig ett negativt resultat.

The aim of this examination paper is to investigate the use of linguistic feedback among male senior high school students. Two groups consisting of male students preparing for ensuing studies, and two groups consisting of male students taking vocational studies, was interviewed in four separate interviews. By comparing how these four groups used linguistic feedback in conversation noticeable differences has been identified. For example, the boys preparing for ensuing studies used linguistic feedback the most. Also, all interviewed groups used linguistic feedback the most when they agreed with each other.

Syftet Àr att undersöka ett antal pojkars lÀsvana, lÀsbakgrund och instÀllning till lÀsning för att fÄ en bild av i vilken utstrÀckning dessa faktorer pÄverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som anvÀnts i arbetet Àr en kvantitativ enkÀtundersökning och resultatet baseras pÄ 78 enkÀtsvar frÄn pojkar som gÄr första Äret pÄ gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under vÄren 2011. I enkÀten fick pojkarna svara pÄ frÄgor rörande deras lÀsvanor pÄ fritiden, deras lÀsbakgrund och deras instÀllning till lÀsning, i de flesta fall utifrÄn redan givna svarsalternativ. Enligt den bakgrundslitteratur som anvÀnts, Àr förekomsten av lÀsande förebilder, förÀldrarnas höglÀsning för barnen, samt lÀngden pÄ förÀldrarnas utbildning viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀsutveckling och förmÄga till goda studieresultat.